Meny Stäng

TEST tabelltest





Tomt dokument





Kapitel
3

Adam träffar en klasskompis i skolan

Adam och Isac pratar lite på morgonen
innan lektionen börjar.

Dialog 3.1: För instudering

ÖVERSÄTTNING

SVENSKA MED UTTALSHJÄLP

Adam:

God morgon Isac!

[ gomårrån isak ]

Isac:

God morgon!

[ gomårrån ]

Hur är det med dig?

[ hur e de me dejj
]

Adam:

Det är fint!

[
de e
fint
]

men [
menn
]

kallt [
kallt ]

ute [
utə
]

Men det är kallt ute.

[ menn de e kallt utə
]

en vinter [
en vinntər
]

Vintern kommer nu…

[ vinntərn kåmmə
rnu ]

Isac:

måste [
måsstə
]

ta (tar) [
ta
]

vinterkläderna [
vinnterkläderna
]

Ja, man måste ta fram
vinterkläderna nu.

[ ja mann måsstə
ta framm vinntərklädərna
nu ]

går [
går
]

en skola [
en skola
]

Går du till skolan?

[ gå rdu
ti skolan ]

Adam:

cyklar [
sykklar
]

Nej, jag cyklar.

[ nä ja sykklar
]

om [
åm ]

händerna (en hand) [
henndərna
]

om händerna [
åm henndərna
]

Det är kallt om händerna!

[ de e kallt åm
henndərna ]

Isac:

behöver [
behövər
]

såna (sådana) [
sånna
]

kläder [
klädər
]

Du behöver såna kläder
för händerna…

[ du behövər
sånna klädər för
henndərna ]

Vad heter det på svenska?

[ va hetə
rde på
svennska ]

Adam:

Handskar?

[ hanntskar
]

Isac:

precis [
presis
]

Ja, precis!

[ ja presis
]

Du behöver handskar.

[ du behövər
hanntskar ]

Adam:

har rätt [
har
rett
]

Ja, du har rätt.

[ ja du har
rett ]

köpa (köper)

Jag måste köpa handskar
imorgon.

[ ja måsstə ɕöpa
hanntskar imårrån ]

Isac:

förresten [
föressten
]

var (är) [
va
]

sjuk [
ɧuk
]

igår [
igår
]

Förresten, jag var sjuk igår.

[ föresstən ja
va ɧuk igår
]

hade (har) [
haddə
]

Vad hade vi i läxa till idag?

[ va haddə vi
i lekksa till ida ]

Adam:

tre [
tre
]

fyra [
fyra
]

Vi hade sidan tre och fyra i boken.

[ vi
haddə sidan tre å fyra
i bokən ]

kunna (kan) [
kunna
]

en dialog [
en dialåg
]

utantill [
utantill
]

Vi måste kunna dialogen utantill.

[ vi
måsstə kunna dialågən
utantill ]

Isac:

oj [
åjj ]

studera (studerar) [
studerar
]

extra [
ekkstra
]

Oj, jag måste studera extra idag!

[ åjj ja måsstə
studera ekkstra ida ]

Adam:

en lektion [
en lekɧon
]

börjar [
börrjar ]

Lektionen börjar nu.

[ lekɧonən börrja
rnu ]

en paus [
en paos ]

Vi ses i pausen!

[ vi ses
i paosən ]

Isac:

Vi ses!

[ vi ses ]

Dialog 3.2: För övning

ÖVERSÄTTNING

SVENSKA

Adam:

God morgon Isac!

Isac:

God morgon!

Hur är det
med dig?

Adam:

Det är fint!

Men det är
kallt ute.

Vintern kommer nu…

Isac:

Ja, man måste
ta fram vinterkläderna nu.

Går du till
skolan?

Adam:

Nej, jag cyklar.

Det är kallt
om händerna!

Isac:

Du behöver
såna (sådana) kläder för händerna…

Vad heter det på
svenska?

Adam:

Handskar?

Isac

Ja, precis!

Du behöver
handskar.

Adam:

Ja, du har rätt.

Jag måste
köpa handskar imorgon.

Isac:

Förresten,
jag var sjuk igår.

Vad hade vi i läxa
till idag?

Adam:

Vi hade sidan tre
och fyra i boken.

Vi måste
kunna dialogen utantill.

Isac:

Oj, jag måste
studera extra idag!

Adam:

Lektionen börjar
nu.

Vi ses i pausen!

Isac:

Vi ses!

Uttal: Vokaler

Vokaler

Lyssna på
orden och fokusera på skillnaden mellan vokalerna. Träna
på att uttala ordparen rätt.

Översätt
gärna orden till ditt eget språk. Ett ord i varje par kan
du redan, det andra kan du lära dig nu!

Uttal 3.1:

(Långa vokaler)

sjuk - sjok

fyra - fira

ta - tå

skola - skåla

(Korta vokaler)

kall - koll

men - man

börjar - borgar

kunna - kanna

Uttal 3.2: Komplementär konsonantlängd

Träna på att uttala följande ord
från dialogen. Fokusera på vad du lärde dig om
komplementär konsonantlängd i kapitel 1 och 2, läs det
igen om du har glömt!

Täck gärna över uttalsanvisningen
när du säger ordet och se efteråt om du sade rätt.

sjuk

sjuuuuk [
ɧuk
]

kallt

kalllllllt [
kallt
]

precis

preciiiiiiiis [
presis
]

extra

e......xtra [
ekkstra
]

fyra

fyyyyyyra [
fyra
]

cyklar

cy........klar [
sykklar
]

händer

hännnnder [
hennder
]

kläder

kläääääder [
kläder
]

lektion

leksjooooon [
lekɧon
]

måste

måsssste [
måsste
]

hade

ha.......de [
hadde
]

börjar

börrrrrrjar [
börrjar
]

Uttal: Sje-ljud

Sje-ljud

I detta kapitel finns det några ord med
olika sje-ljud: köpa, sjuk och lektion. Det
finns tre olika sje-ljud i svenska. I den här kursen använder
vi tre symboler för att skilja på dem. De här
symbolerna är bara en hjälp för att skilja mellan
ljuden, symbolerna finns inte i det svenska alfabetet.

ɕ Ljudet
som till exempel finns i ordet köpa
[
ɕöpa
]
och siffran tjugo
(20) [
ɕugo]

ɧ
 Ljudet
som till exempel finns i ordet sjuk
[
ɧuk
]
och siffran sju
(7) [
ɧu
]
(Detta
ljud kan
uttalas
olika i olika delar av Sverige.)

ʂ En
kombination
av r och s, till exempel i orden förstår
[
föʂtår
]
och ursäkta
 [
uʂekkta ]

Uttal
3.3:
De
två första sje-ljuden,
ɕ och ɧ, kan
stavas på olika sätt.

ɕ
(20-ljudet):

Vanliga
stavningar:

tj:
 tjena
 [
ɕena
]

k: köpa
(endast före främre vokal)
[
ɕöpa
]

Ovanlig
stavning:

kj:
 kjol
 [
ɕol
]

ɧ
(7-ljudet):

Vanliga
stavningar:

sj:
sjuk
[
ɧuk
]

sk: skicka
(endast före främre vokal)
[
ɧikka
]

Mindre
vanliga stavningar:
sch:
duscha
[
duɧɧa ]

ch: chans
[
ɧanns ]

-tion: lektion
[
lekɧon
]

-sion pension,
 [
penɧon
]

-ssion:
passion
[ paɧon
]

stj: stjäla
[
ɧäla
]

skj: skjorta
[
ɧortta
]

ʂ
(rs-ljudet): förstår,
 ursäkta

[
föʂtår
] [ uʂekkta
]

Uttal: K och SK

Uttal av "k" och "sk"

Som du läste ovan kan "k" och "sk"
uttalas med sje-ljud, men de ska inte alltid uttalas så. Hur
det uttalas beror på vilken vokal som kommer efter konsonanten.
I det inledande kapitlet om uttal så lärde du dig att
vokalerna delas in i främre och bakre
vokaler, och den kunskapen har du nytta av nu. Om k eller sk följs
av en främre vokal i en betonad stavelse, så uttalas de
med sje-ljud. Annars uttalas de som de stavas.

Tyvärr finns det en del ord som inte följer
denna regel, även om de flesta ord gör det. Några
vanliga undantag där k inte uttalas som sje-ljud är är:
kö, kissa, kille, paket.

Ordet
människa är
också ett undantag,
där man uttalar sk som ett sje-ljud trots att det följs av
en bakre vokal.

Lyssna och träna på att uttala orden
nedan! Lägg märke till att orden till vänster har
bakre vokaler i den betonade stavelsen, och orden till höger har
främre vokaler.

Uttal 3.4: Olika
uttal av "k" och "sk"

BAKRE
OCH FRÄMRE VOKALER

kanna känna

kor kör

ku l kyl

kål kil

kala kela

ska ske

skål skäl

skona skina

skuta sköta

skalla skylla

Bakre vokaler

(hårda)

a

o

u

å

Främre
vokaler

(mjuka)

e

i

y

ä

ö

Uttal: Ordbetoning

Uttal, ordbetoning

I svenska
är det viktigt att
betona rätt stavelse i orden, du
måste lära dig
betoningen för varje nytt
ord du
lär dig.
Om du betonar fel
stavelse kan det bli svårt att förstå dig, och
ibland kan fel betoning till och med göra att ordet betyder
något annat.

Nu
ska vi öva på att säga ord med betoning på
första, andra och tredje stavelsen. Repetera
orden tills det känns "bekvämt" i munnen!

Uttal 3.5: Ord med betoningen på första
stavelsen:

Betoning på första stavelsen är
det vanligaste betoningsmönstret för flerstaviga ord i
svenska. Tänk på att en betonad stavelse kan ha
antingen en lång vokal eller en lång konsonant (som vi
tränade i övningen om komplementär konsonantlängd
tidigare i det här kapitlet)

mycket [ mykkə
]

länge [ leŋŋə
]

trevligt [ trevlit
]

skicka [ ɧikka
]

lärare [ lärarə
]

händerna [
henndərna
]

vintern [ vinntərn
]

börjar [ börrjar
]

vänster [
vennstər ]

Uttal 3.6: Ord med betoningen på
andra
stavelsen:

ursäkta [
uʂekkta
]

imorgon [
imårrån
]

förstår [
föʂtår
]

betyder [
betydər
]

toaletten [
toalettən
]

behöver [
behövər
]

precis [
presis
]

förresten [
föresstən
]

studera [
studera
]

lektionen [
lekɧonən
]

dialogen [
dialågən
]

Uttal 3.7: Ord med betoningen på
tredje
stavelsen:

repetera [
repetera
]

absolut [
apsolut
]

ungefär [
unjefär
]

telefon [
telefån
]

promenad [
promenad
]

grammatik [
gramatik
]

medicin [
medisin
]

fotograf [
fotograf
]

karamell [
karamell
]

relation [
relaɧon
]

Uttal: Ordbetoning

Uttal 3.8: Lika ordpar med olika betoning

Träna på att uttala följande
ordpar, där orden betyder olika saker beroende på hur
man betonar dem. Långa vokaler är markerade med
understreck och betonad stavelse är i fetstil.

banan

banan

formel

formell

Persien

persienn

bete

bete

kredit

kredit

perfekt

perfekt

planet

planet

trumpet

trumpet

[ banan
]

[ banan
]

[ fårrməl

[ fårmell
]

[ Päʂʂien
]

[ päʂienn
]

[ bete
]

[ bete
]

[ kredit
]

[ kredit
]

[ pärrfekt
]

[ pärfekkt
]

[ planət
]

[ planet
]

[ trummpət
]

[ trumpet
]

Uttal 3.9: Blandade ord med betoning
på
olika stavelser

Här växlar betoningen mellan olika
ord. Träna på att säga orden och komma ihåg
vilken stavelse som är betonad!

förstår

mycket

precis

absolut

behöver

repetera

grammatik

extra

länge

ungefär

studera

vintern

börjar

imorgon

betyder

skicka

medicin

förresten

lärare

lektionen

fotograf


Grammatik: Ordföljd

Ordföljd i frågor med frågeord

I kapitel 2 lärde vi oss att ja/nej-frågor
börjar med VERB-SUBJEKT (verbet följt av subjektet). När
en fråga börjar med ett frågeord (till exempel vad,
hur, när, varför), så kommer verbet också före
subjektet, precis som i ja/nej-frågor.

PÅSTÅENDE:

FRÅGA
MED FRÅGEORD:

SUBJEKT

VERB

FRÅGEORD

VERB

SUBJEKT

Det

Det

Man

Det

heter

är

säger

finns

handskar.

fint.

stol.

en dator.

Vad

Hur

Hur

Var

heter

är

säger

finns

det?

det

man?

det

med dig?

en dator?

Övning 3.1: Exempelmeningar

ÖVERSÄTTNING

SVENSKA

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

1. Vad heter det på
svenska?

2. Var finns det en
toalett?

när [
när
]

3. När börjar
lektionen?

4. Hur uttalar man
ordet "ursäkta"?

5. Var köper man
handskar?

6. Vad betyder
"pennvässare"?

7.
Hur är det med dig?

Grammatik: Ordföljd

Övning 3.2: Svara på frågan

Exempel

DU
HÖR: (LEDTRÅD) DU
SVARAR:
(Repetera svaret)

Vad
heter det på svenska? (handskar) Det
heter handskar.
(repetera)

Vad
har du i händerna? (en
dator) Jag
har en dator.
(repetera)

Övning 3.3: Svara med en fråga

Exempel

DU
HÖR: (LEDTRÅD) DU
SVARAR:
(Repetera svaret)

Jag
studerar i skolan. (vad) Vad
studerar du i skolan?
(repetera)

De
sitter. (var) Var
sitter de?
(repetera)

Grammatik: Verb

Presens av verbgrupp 1-4

Verb är ord som beskriver vad någon
gör, eller vad som händer.

Svenska verb brukar delas in i fyra grupper
(konjugationer). Vi kommer senare att lära oss mer om varför
dessa grupper är viktiga, men just nu ska vi bara diskutera hur
man kan gissa vilken verbgrupp ett verb tillhör. Vi ska till
att börja med endast lära oss verben i nutid (presens).
Nästan alla verb slutar med -r i nutid, förutom
några verb i grupp 4.

När du lär dig ett verb, måste du
lära dig vilken grupp det tillhör. Här är några
tips som kan hjälpa dig:

Verb som slutar med -ar i presens tillhör
alltid grupp 1.

Verb som slutar med -er i presens tillhör
oftast grupp 2, men ibland grupp 4.

Verb som slutar på -r (men inte -ar eller
-er) i presens tillhör oftast grupp 3 eller 4, men
ibland grupp 2. (Du måste alltså lära dig
för varje verb vilken grupp dessa verb tillhör).

PRESENS AV VERBGRUPP
1-4:

VERBGRUPP

PRESENS

1. AR-VERB

skickar

börjar

studerar

hälsar

repeterar

cyklar

-ar

2. ER-VERB

heter

betyder

behöver

köper

-er

3. KORTVERB

bor

tror

mår

-r

4. OREGEL-BUNDNA VERB

går

är

kan

(olika
ändelser, oftast -r)

I övningarna kommer vi att koncentrera oss
på grupp 1-3 än så länge. Senare ska vi träna
på verb i grupp 4.

Grammatik: Verb

Övning 3.4: Exempelmeningar

ÖVERSÄTTNING

SVENSKA

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

1. Jag cyklar till
skolan.

2. Du behöver
handskar.

3. Vad heter det på
svenska?

4. Han köper
handskar.

5. Han studerar extra
idag.

tror [
tror
]

6. Jag tror att vintern
kommer nu.

7. Tror du att
lektionen börjar nu?

mår [
mår
]

8. Hur mår du?

9. Jag mår bra.

bor [
bor
]

10. Var bor du?

Sverige [
svärrjə
]

11.
Jag bor i Sverige.

Övning 3.5: Byt ut ordet i meningen

I
denna övning ska du fokusera
på att uttala ändelsen rätt så att du skiljer
mellan
-ar, -er och -r!
Repetera övningen tills det känns "bekvämt"
i munnen att uttala verben i presens.

Exempel

DU
HÖR: DU
SVARAR:

Han
mår
bra. Han
mår
bra.


(studerar) Han
studerar bra.



Övning
3.6:
Lyssna
på meningen, repetera verbet och säg om det är
ar-verb, er-verb eller kortverb!

Exempel

DU
HÖR: DU
SVARAR:

De
studerar i skolan. studerar,
ar-verb.



Övning
3.7:
Svara
på frågan (med verb från grupp 1-3)

Fokusera
på att uttala verbets ändelse rätt när du
svarar på frågan!

Exempel

DU
HÖR: (LEDTRÅD) DU
SVARAR:
(Repetera
svaret)

Studerar
du svenska? (ja) Ja,
jag studerar svenska.
(repetera)

Har
du en bok? (köper) Nej,
jag köper en bok.
(repetera)

Räkneord

Räkneord 1 - 20

Nu är det dags att lära sig räkna
på svenska! I tabellen nedan ser du hur man stavar och uttalar
räkneorden från 1 till 20. Några räkneord kan
uttalas på olika sätt (9, 10, 20). Det kan vara bra att
veta detta, men du behöver bara lära dig att säga det
uttal som står först av alternativen.

STAVNING

UTTAL

STAVNING

UTTAL

1 ett

2 två

3 tre

4 fyra

5 fem

6 sex

7 sju

8 åtta

9 nio

10 tio

[ ett ]

[ tfå ]

[ tre ]

[ fyra
]

[ femm ]

[ sekks ]

[ ɧu ]

[ åtta ]

[ nio
] även: [ niə
]

[ tio
] även: [ tiə
]

11 elva

12 tolv

13 tretton

14 fjorton

15 femton

16 sexton

17 sjutton

18 arton

19 nitton

20 tjugo

[ ellva ]

[ tållv ]

[ trettån ]

[ fjortån
]

[ femmtån ]

[ sekkstån
]

[ ɧuttån
]

[ artån
]

[ nittån ]

[ ɕugo
] även: [ ɕugi
]

Övning
3.8:
Räkna till 10!

Träna
på att räkna till 10. Säg 1
när
du hör en signal, vänta tills du hör rösten säga
rätt siffra och fortsätt sedan på 2.

1,
2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10

Övning
3.9:
Räkna från 11 till 20!

Träna
på att räkna från 11 till 20. Säg 11 när
du hör en signal, vänta tills du hör rösten säga
rätt siffra och fortsätt sedan på 12.

11,
12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20

Övning
3.10:
Läs siffrorna högt!

Läs
den första siffran när du hör signalen. Efter att du
har hört rätt svar fortsätter du med nästa
siffra.

13,
4, 7, 19, 15, 1, 10, 2, 5, 12, 20, 6, 8, 18, 17, 3,
9, 11, 14, 16

Räkneord

Övning
3.11:
Exempelmeningar

ÖVERSÄTTNING

SVENSKA

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

gammal [
gammal
]

hur gammal [
hur
gammal
]

din [
dinn
]

son (en) [
sån
]

1. Hur gammal är
din son?

år (ett) [
år
]

2. Han är åtta
år.

många [
måŋŋa
]

hur
många [
hur
måŋŋa
]

barn (ett) [
barn
]

3. Hur många barn
har du?

4. Jag har fem barn.

5. Vi hade sidan nitton
och tjugo i läxa.

6. Har du fyra
handskar?

7. Nej, jag har två
handskar.

plus
[ pluss
]

8. Vad är tre plus
tre?

9.
Det är sex.

Räkneord



Övning
3.12:
Byt ut
ordet i meningen!

Den
här övningen ska du göra med boken framför dig.
Läs
siffran i boken och säg
meningen när du hör signalen!

Exempel

DU
LÄSER: DU
SVARAR:

Hon
har tre barn. Hon
har tre barn.


(2) Hon
har
två barn.

Övning

LYSSNA:

1.
Vi hade sidan ett i läxa.

(14)

(8)

(10)

(4)

(9)

(20)

2.
De har fyra barn.

(2)

(5)

(7)

(13)

(11)

(3)

3.
Han köper två handskar.

(18)

(6)

(12)

(17)

(15)

(16)

4.
Min son är åtta år.

(19)

(1)

(10)

(12)

(20)

(5)



Övning
3.13:
Svara
på frågan

Exempel

DU
HÖR: DU
SVARAR:
(Repetera
svaret)

Vad
är ett plus ett? Det
är två.
(repetera)

Kapitel 3 3